Läran om den helige Ande hos Gregorius av Nyssa
Läran om den helige Ande hos Gregorius av Nyssa

Kyrkans gemensamma bekännelse till treenigheten fastställdes vid kyrkomötet i Konstantinopel år 381. Tron på den helige Ande fick då en utförligare formulering än den tidigare haft. Trosbekännelsen byggde på de kappadokiska fädernas teologi. Basileios den store och Gregorios av Nazianzos lade grunden. Den yngste, Gregorios av Nyssa, sammanfattade och fullbordade läran om treenigheten.

I Östkyrkans kristna förkunnelse står Guds verk i centrum. Genom dem kan människan lära känna Guds väsen – i den mån det är möjligt. Det gäller också Anden. Centralt i Gregorios lära om Anden är begreppet livgivare. Originaltextens grekiska ord betyder både skapare och givare av liv. Endast Gud kan skapa liv. Som livets upphov tillhör Anden det oskapade och gudomliga.

Gregorios återkommer ständigt till Andens verk och väsen i sina skrifter, men de innehåller ingen samlad framställning. Denna översikt bygger på hela Gregorios författarskap, såväl polemik som uppbyggelse och mystik. I alla framträder budskapet om Andens betydelse för Guds gärningar i skapelsen, frälsningen och det kristna livet. Andens verk är deras förutsättning och fullbordan.

Boken ges ut på Artos bokförlag.