Inom genusvetenskapen studerar vi vilken betydelse genus har i våra liv och de maktrelationer som kan sättas i samband med genus. Vi tittar också på andra faktorer som är viktiga för att förstå kopplingen mellan genus och makt, till exempel klass, sexualitet, ålder och etnicitet.

Vår uppfattning om genus påverkas av den omvärld vi lever i. För att få mer kunskap om hur genusföreställningar bildas och förändras i ett visst samhälle behöver man därför undersöka detta samhälles politik, lagstiftning, kultur etc. Frågor som genusvetenskapen vill försöka besvara kan exempelvis vara: Hur påverkas kvinnors och mäns liv av politiska beslut? Är kvinnor och män lika inför lagen? Hur ser mäns och kvinnors livsvillkor ut i olika delar av världen? Vad händer med de personer som inte identifierar sig som varken kvinnor och män? Vad innebär det att heterosexualitet anses vara det ”normala” i samhället?

Genusvetenskap är idag ett brett forskningsfält som grundar sig på flera decenniers feministisk forskning. Kunskapen om kvinnors villkor och maktrelationerna mellan kvinnor och män har inte bara fördjupats utan också förgrenat sig. Genusvetenskap fungerar som ett samlingsnamn för studier med olika fokus och olika inriktningar, bland annat kvinnoforskning, maskulinitetsforskning, intersektionalitetsforskning, queerteoretiska studier och jämställdhetsforskning.

Eftersom genus på olika sätt har betydelse för i stort sett all mänsklig verksamhet och genusperspektivet är fruktbart på de mest skiftande områden är genusvetenskap ett tvärvetenskapligt ämne. Med det menas att det spänner över flera discipliner och att traditionella ämnesgränser utmanas och överskrids. Metoder och teorier hämtas från så vitt skilda områden som historia, socialantropologi, statsvetenskap, litteraturvetenskap, juridik och teatervetenskap, för att bara nämna några.

Genusvetenskap är också ett kritiskt granskande ämne som syftar till att synliggöra könets betydelsebärande karaktär där denna tidigare varit osynlig eller dåligt belyst. Det innebär att vi inom ämnet även studerar de processer genom vilka kunskap skapas och utifrån ett vetenskapskritiskt perspektiv synar de sammanhang vi själva ingår i.