Maria Bäckman

Maria Bäckman, docent i etnologi, får 2 758 000 kr för projektet ”En etnografisk undersökning av rehabilitering, social materialitet och funktionsnormer".

Om projektet

Distinctly user-oriented, and with ethnographic methods, the project explores the visually impaireds’ own experiences and attitudes towards the white stick. The overall objective is thus to contribute to the interdisciplinary fields of both medical humanities and the studies of social materiality. A complementary, but not less important, goal is that the project is intended to result in deepened insights into how social norms of functionality effect people with disabilities in general and visually impaired in particular. 

The project investigates the rehabilitation activities at the Stockholm Sight Centre. The intention is to extract a greater understanding of the social and cultural processes that, according to persons working at the Center, provoke many visually impaired people, despite the undisputed benefits of the means, to not accept it as a regularly companion in their everyday matters. 

"The white cane as a lived everyday reality" is outlined as a two-folded study. One part is focused on the rehabilitation and supportive activities at the Centre, and the other part is set on the attitudes toward the white stick that are expressed by the clients themselves, as well as their actual use of the means. Thanks to the chosen structure of the study, the survey combines an institutional perspective with an in-depth perspective. The dual approach increases the scope of the interpretations and creates opportunities for synergy effects within the project. 

 

Niklas Foxeus. Foto: Niklas Björling

Niklas Foxeus, forskare i religionshistoria, får 3 540 000 kr för projektet ”Buddhistiska heresier: staten, ortodoxi och dissidentmunkar i Burma/Myanmar”.

Om projektet

Detta projekt kommer att behandla spänningar mellan staten och föregivet ”heretiska” dissidentmunkar och deras anhängare i samtida Burma/Myanmar. Staten har sedan 1980 i heresirättegångar, vilka är ett slags buddhistiska inkvisitioner, kriminaliserat buddhistiska ”heretiska” läror som avviker från den av staten definierade och sanktionerade ortodoxa och ”rena” formen av theravādabuddhism. Den senare har sedan självständighetsperiodens början (1948) tjänat som kärnan i den nationella identiteten i statens nationsbyggande. Dessa ”heresier” har ofta utgjorts av nya tolkningar av buddhism som har inkorporerat sekulära diskurser (främst västerländsk vetenskap, psykologi och empirisk positivism) och har åtnjutit ökande popularitet sedan efterkrigstiden. De går tillbaka på den kris som burmesisk buddhism genomgick i mötet med moderniteten och protestantiska missionärer under den brittiska kolonialperioden.

Syftet med detta projekt är att göra en etnografisk, sociologisk och historisk studie av en dissidentmunk och dennes buddhistiska rörelse som har underkuvats av staten. Denna studie använder etnografisk metod och diskursanalys och är baserad på fältarbete, intervjuer och textmaterial. Detta kommer att bli den första etnografiskt baserade studien av en samtida buddhistisk rörelse som har stämplats som heretisk av staten och som uppfattas som ett hot mot den statligt sanktionerade ortodoxa formen av theravādabuddhism i Burma. Denna fallstudie kommer att bryta ny mark genom att belysa komplexiteten i skärningspunkten mellan religion, politik och lagar i samtida Burma och även diskutera hur sekulariserade former av buddhism har kommit att bli allt populärare inom vissa grupper i inte endast Burma utan även i andra länder i Sydostasien.