Det Nationella sekretariatet för genusforskning har i ett antal artiklar under året beskrivit genusvetenskapen som ett ämne under hård press på flera platser, exempelvis i Ryssland, Italien och Frankrike. Ämnet utmålas i dessa länder som illegitimt eller ovetenskapligt och som ett hot mot traditionella värderingar. Det har också på olika sätt underminerats av myndigheter och andra aktörer. Till de allvarligare angreppen hör Ungerns regering som nyligen fattat beslut om att förbjuda genusstudier vid de två universitet i landet som undervisar i ämnet.

Hillevi Ganetz. Foto: Jessica Arneback.

Varför utsätts genusvetenskapen för denna typ av angrepp?

Det ska understrykas att det inte enbart är genusvetenskapen som är utsatt för angrepp på den akademiska friheten. Även forskning om exempelvis etnicitet och ”ras”, pedagogik och kriminologi har drabbats. Tendensen är att ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap som har ett maktkritiskt förhållningssätt tycks vara speciellt utsatta. Så har till exempel Cultural Studies i Polen hotats med nedläggning.

Varför tycks genusvetenskapen vara extra utsatt?

Kön/genus utgör en basal grund för vår förståelse av mänskligt liv. Och när forskningen ifrågasätter traditionella uppfattningar är det många som känner att deras sätt att leva och förstå andra människor är hotat, liksom deras privilegier. Dessutom finns det en massa okunskap om vad genusvetenskap faktiskt studerar. Ett vanligt argument är att kön är något essentiellt biologiskt, något som bara är. Men genusvetenskapen (liksom andra samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen) studerar inte människors biologi, utan hur de könade kropparna tolkas i det samhälle och den kultur vi lever i. Till exempel: Varför ska vissa kroppar ha lägre lön än andra? Varför anses vissa kroppars hjärnor vara mindre utvecklade än andra? Varför ska vissa kroppar iklädas vissa färger men inte andra? Och så vidare ...

Hur är genusvetenskapens ställning i Sverige idag?

Idén om jämställdhet har brett stöd i Sverige i dag. Hur det är med ämnet genusvetenskap är svårare att svara på. Inom akademin finns antagligen både motståndare och tillskyndare. På Stockholms universitet har vi förmodligen inte haft det svårare än någon annan disciplin i etableringen och stabiliseringen av ämnet, och vi är glada över förtroendet och försöker förvalta det väl.

KD:s partiledare, Ebba Busch Thor, gjorde nyligen ett utspel där hon ville få bort ”genusflummet” från förskolan. Vad är dina tankar kring detta, och tror du att genusvetenskapen kommer att bli ett slagträ i den svenska valdebatten?

Återigen: Här talar okunskapen. Att kalla det ”genusflum” att alla barn ska få chans att utveckla alla sina förmågor är inte flummigt utan något eftersträvansvärt. Hennes uttalande visar att genusvetenskap redan är ett slagträ i valdebatten. Så har exempelvis SD (som enda parti i Vetenskapsrådets webbtidning Curie från 2018-05-08) utpekat genusvetenskap som ett ovetenskapligt ämne. Som alla vet är det ett brott mot den akademiska friheten (av Magna Charta Observatory identifierat som ett av de akademiska kärnvärdena), det vill säga den marginal av frihet som institutioner inom utbildningsväsendet åtnjuter i förhållande till främst statliga organ, såsom regering, riksdag och centrala ämbetsverk.