Lena Gemzöe. Foto: Ingmarie Andersson.
Lena Gemzöe. Foto: Ingmarie Andersson.

Onsdagen den 19 september håller Lena Gemzöe en föreläsning under rubriken ”I pilgrimers sällskap. En feministisk, antropologisk resa.”

Du har i din forskning bland annat studerat pilgrimsresande. Vilka genusteoretiska forskningsfrågor har du intresserat dig för där?

I mitt första antropologiska fältarbete i Portugal studerade jag Mariakult och helgonkult, som är en del av pilgrimsresor i den katolska världen. En feministiskt viktig fråga var varför kvinnor var i majoritet inom religionsutövande - en feminisering av religion - samtidigt som religion av många beskrevs som essensen i patriarkal maktutövning. Jag tolkade kvinnors religiösa praktiker som ett uttryck för omsorgsarbete, en tolkning som flyttar fokus till att teoretisera omsorg - ett feministiskt projekt som då pågick inom många discipliner. I min nuvarande forskning intresserar jag mig för det nya intresset för pilgrimsvandring i Sverige, t. ex. till Santiago de Compostela som ligger helt nära den plats där jag fältarbetade i Portugal. Återupplivandet av pilgrimsvandring är en del av den så kallade post-sekulära vändningen som omvärderar tidigare teorier om att religion är betydelselöst i det postmoderna samhället. Den genusteoretiska dimensionen får här andra förtecken: feminisering och maskulinisering existerar parallellt, menar jag. Det ska jag tala om på föreläsningen, och om varför pilgrimsresande idag blivit ett så stort forskningsområde.

Din akademiska karriär har löpt parallellt med genusvetenskapens framväxt som akademisk disciplin i Sverige. Vilken betydelse anser du att det har haft för dig?

Det har följt mig ända från början och jag har väl sysslat med att införa genusperspektiv i utbildningen på olika sätt ända sedan 1980-talet, t. ex. i arbetet med den första kursen i Feministisk filosofi på SU. Efter min doktorsexamen i antropologi anlitades jag för att arbeta med utvecklingen av grundutbildningen i genusvetenskap som startat några år tidigare. Det var lite som att få ett pris! Att få vara med om detta, tillsammans med alla andra forskare med genusinriktning som deltagit i utvecklingen av genusvetenskap – som är väldigt många - har varit fantastiskt. Det är ett enormt arbete som gjorts på kort tid, från den första kursen på grundnivå till kandidatexamen, sedan masternivå och forskarutbildning – där vi just sett våra två första doktorer i genusvetenskap disputera. I min generation zicksackade vi mellan utbildningar för att hitta och införa genusperspektiv, att idag kunna erbjuda studenterna detta är fantastiskt. Nu finns en plats på universitet som kan förvalta och utveckla den genusteoretiska tanketraditionen med alla dess förgreningar – inte minst viktigt idag när genusvetenskap ifrågasätts och hotas på olika sätt. Men etableringen av genusvetenskap medför inte att genus är mindre viktigt inom forskning och utbildning i de traditionella ämnena, därför samarbetar vi om det i t. ex. Genusakademin. Den 9-10  oktober välkomnar Genusakademin alla doktorander med genusinriktning att lyssna på nydisputerade i olika ämnen och presentera sina egna projekt - det ser jag fram emot!  

Lena Gemzöes profilsida