I en nyligen publicerad artikel av Lena Gemzöe, professor i genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, undersöks feministisk aktivism idag genom att titta på två aktioner som båda använder symboliken i ett klädesplagg för att mobilisera stöd och uttrycka solidaritet i två olika frågor.

Lena Gemzöe. Foto: Ingmarie Andersson

Under slöjuppropet 2013, som startade efter en attack på en kvinna i slöja, tog aktivister på sig slöja för en dag för muslimska kvinnors rättigheter. Vid knytblusmanifestationen 2017 klädde de sig i knytblus som stöd för Svenska Akademiens dåvarande ständiga sekreterare Sara Danius, och i förlängningen i solidaritet med hela metoo-rörelsen.

 De är båda solidaritetsaktioner som uppmanar till solidaritet genom identifikation, att man genom att sätta på sig ett plagg kan identifiera sig med kvinnan i slöja eller knytblus, säger Lena Gemzöe.

Aktionerna lyfter frågan om vad det är att vara offer för förtryck på olika sätt: Å ena sidan att bli tillskriven en offeridentitet av andra som säger att man är förtryckt, som sker med kvinnor i slöja, och å andra sidan att själv vittna om att vara utsatt för ett förtryck som ingen vill se.

 Det är den gamla frågan om vad det är att vara förtryckt eller jämställd som ligger bakom. Båda plaggen kommunicerar historiskt en bild av kvinnor som maktlösa, knytblusen är till exempel ett gammaldags plagg som brukade kallas sekreterarblus.

I båda fallen användes sociala medier och i synnerhet selfien för att snabbt få spridning och mobilisera stöd. Flödena svämmade över av bilder på framförallt kvinnor från olika bakgrunder, däribland flera politiker, som bar plaggen. Det ledde till att ett offentligt samtal uppstod, som ofta fördes i sociala medier och som skapade en kollektiv läroprocess.

Man tog en selfie på sig själv iklädd det här klädesplagget som en snabb manifestation av solidaritet och la upp på Instagram. Aktivister nådde då snabbt ut till en stor mängd individer som i sin tur började fundera och diskutera. Att använda visuella symboler som klädesplagg är effektivt då de är öppna för tolkning.

Diskussionerna och kontroverserna som uppstod innebar att aktivisterna behövde förklara sina ståndpunkter och olika perspektiv kom fram.

Vad innebär det egentligen att bära slöja eller knytblus, och kan det vara något positivt eller till och med feministiskt? I aktionerna och de samtal som följde kunde plaggen omvandlas från symboler för förtryck till symboler för jämlikhet eller feminism, säger Lena Gemzöe.

Mer information

Artikeln ”Solidarity in Head-Scarf and Pussy Bow Blouse: Reflections on Feminist Activism and Knowledge Production” är publicerad i Social Inclusion.

Läs mer om Lena Gemzöes forskning här.